Alla finals är över. Och vi har i teorin tagit jullov, även om de inte känns som att jag får jullov förrns jag lämnar Santa Barbara. veckan har flugit förbi. I helgen hade vi vår final med kören, viken var en konsert i en kyrka nere i stan.
På fredagen var det genrep. Jag gick dock ner till stan lite tidigare för samtidigt som vårt genrep gick den stora jul-paraden av stapeln här i Santa Barbara. Jag hann i alla fall se början. Det var hawaiianskt tema och det fanns dansare, sång, ljus och ballonger.
Dagen därpå var det konsert. Kyrkan var pyntad och vi var redo.
Detta är en annan kör som också sjöng på konserten. Hon med alldeles förstora skor, det är min kompis Victoria.
Vi alls skulle vara helt svartklädda, såhär såg jag ut, hade dock på mig min nya halsduk, köpt i Seattle, när jag gick dit och hem. Äkta kashmir, köpt second hand, ca 200 kr, visst var den fin?
Det råder verkligen julstämning i stan just nu. Har handlat mina sista julklappar och är SÅ nöjd.
På måndagen var det dags för de första finalsen. I weight training och history of American women. Bilden ovan är på mig och min danska gym-kompis vår sista gym-lektion.
PÅ tisdagen var det dags att säga hejdå till det här gänget. Vi spelade upp våra examen-scener och det gick så bra. För alla. Och efteråt så stannade vi kvar en halvtimme extra. Folk kramades, bytte snapchats och vissa grät. Vårt fantastiska teater-gäng ❤
Men ska jag vara helt ärlig så var detta det jobbigaste hejdå:et. KÖREN! Världens bästa kör. Trotts att vi haft vår final (konserten) så är det en tradition skriven i sten att man samlas tisdagen efter konserten också, har knytkalas och tittar på inspelningen av konserten. (Vi fattiga studenter behövde dock inte ta med mat om vi istället var där och hjälpte till att plocka i ordning. Och det gjorde vi så gärna). Alla andra hade med sig massor av mat så det blev nästan som nån slags julbord. Fast inte med det rätterna som brukar finnas. Och ja, pappa och Axel, jag smakade på allt. Vet ni vad jag tyckte var godast? Av all ny mat och spännande saker jag, de flesta i alla fall, aldrig smakat förut? Köttbullarna… När vi tittat klart på inspelningen av konserten och alla var mätta och belåtna var det dags att gå hem. Jag och Victoria dröjde dock kvar ett tag. Ville inte gå hem, för när vi gått hem, då var det över. Tillslut var vi i alla fall tvungna att säga hejdå. Detta kan vara en av de finaste bilder jag har från USA, trotts att jag ser ut som Obelix förvunna tvillingsyrra.
Happ, det var den veckan det. Tiden flyger iväg. Snart är man hemma igen. Jag är så taggad på jul och SNÖ så ni anar inte. Greetings från Hanna
På äventyr i USA 